Vi hade faktiskt även här i Sverige antisemitism.  En av de ledande demagogerna var Albert Engström. Han är mest känd för sina historier om roslagsgubbar och -gummor.  Däremot finns få personer i dag som minns hans nidteckningar av judar.  Han avskydde judar och kunde aldrig få nog med gift i sitt ritstift då han skulle beskriva dem.  Äckligt lismande krämartyper, dessutom snåla och skitaktiga.

Efter 1945 åkte Albert Engströms och Sven Hedins böcker i soptunnorna.  Ingen ville ha dem i bokhyllan.  Idag kan vi läsa dem med andra ögon. Vi kan se dem som historiska dokument och vi bör betänka att envar som tänder ett bokbål, då sänker sig ned till  Hitlerregimens nivå.