I sommarens tunga dunkel
man funderar på tiden
som sägs läka alla sår.
Jag vet ej sanningen
i dessa ord,
För smärtan sliter i mina sår
när det tunga vädret med
sina mörka moln färgar
himlen grå.
Då kommer min vän
ångest och hälsar på .
Så länge solens strålar
värme energi mig ger
så låter tunga sinnen
mig vara i fred.
Det verkar som solen
med sin positiva energi
håller flödets vägar fri
och motar tungsinnet
luriga tankar förbi.
När den ljusa tiden
förgyller mitt liv.
Finns inga sorger i
mitt sinne o jag känner
mig fri.
Det är en guds gåva
att låta ljuset råda,
Så jag kan ladda mina
försvar till den mörka
tiden släpps fri.!