När alla sprungit i villfarelsens skor ett varv runt jorden

Vad vi var ute efter visste ingen riktigt men många törnar
och skavsår blev det innan vi var hemma igen

Framme vid startplatsen ser vi förvånansvärt en människa
tydligen missade loppet och blev kvar

Han ser inte alls förvånad ut över att vi är tillbaks
utan frågar oss: - Vad fick ni se?

Alla börjar tala i mun på varann om än den ena och än den
andra upplevelsen, tusentals röster som smälter ihop
och försvinner i rymden


När sorlet lagt sej för tystnaden och ingen bokstav är outtalad
finns bara en fråga kvar


Den ande som lett oss frågar mannen: - Varför blev du kvar?

Mannen svarar:
- När jag såg er ge er iväg i knuff och trängsel med slagord som skallade,
insåg jag att detta kommer aldrig att gå bra.

Så jag stannade i början på er väg som ni trampat upp
Där började groblad växa i stora mängder
Dessa har jag samlat eftersom jag förstod ni skulle
komma tillbaks med skavsår och skavanker

Så slå er ner nu och vila medan jag lägger om era sår
Ni är hemma igen