Röst så Len

mot Trumhinnan

Elektroniskt, mekaniskt

genom telefonen



Ord som Uppkastas

Genom läppar

Långt här Ifrån

Sköt en pil

Kärleksfullt i

Hjärtat mitt



Å Betänk att

hon Trycker sig

mot min Kind och

Pratar tyst

i mitt öra

trots Att det

Skiljer längre

Än Skrikavstånd

Ifrån Varandra



Elektrobiologiskt

Klämtar mitt

förstånd av Orden

Som tolkas i huvet

Och leker med

Mina molekyler




Äro det teknikens under

Jag håller i min Hand?

Nej men Biologins

Jag höll

Och håller i mitt

Inre, mitt Jag

Tills själva Tiden

Stannar