Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Till min dotter var du än är......


Kom hem mitt barn!

Ängslan oro för vad du just nu gör

Var finns du just nu?

Tänker på dig mitt älskade barn

Kommer du ihåg när vi gungade i parken?
Du var runt 4 år, din bror var med, vi snurrade och gungade ikapp,sen skrattade vi tills vi kiknade, sån lycka vi hade vi tre

Kommer du ihåg dagen vid stranden?
Du gungade på vågorna sen fångade du maneter invid kanten
du var runt 8 år
jag minns det som igår

Kommer du ihåg när vi shoppade i stan?
Du fick ett par nya skor, sen åt vi på McDonalds
På kvällen därpå gick vi på bio
Jag minns ej filmen vi såg
Du var nästan 13 år

Nu har du hunnigt bli 15 och gjort revolt
Normalt för en tonåring jag vet, om det inte vore för att du stuligt och provat på olika former av alkohol, skurit dig själv och ljugit. Min flicka gör inte illa dig själv, prova ej på det dina så kallade kompisar gör.

Kom hem så får du hjälp att finna ro
jag finns här för dig min dotter

kom hem
kom bara hem mitt barn.....




Fri vers av Lars Hedlin
Läst 357 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-07-07 21:16



Bookmark and Share


  anits VIP
Mycket berörande och tänkvärt
2009-07-11

  Teresia Ridell
Aj..ja..smärtsamt..oron som driver en..dygnet runt. Mest nattetid.. Har själv en tonårsdotter (17år) o en tonårsgrabb (18år)..o det är mycket oro..minst sagt. Mycket festande o farande.när man själv ligger sömnlös o våndas.

Kram o lycka till !
2009-07-09

  Catharina Edin VIP
Gillar! Har själv tre tonåringar (och en 8-åring). Det gör så ont att titta på kort från deras barndom.
2009-07-08

  Sturesdotter
den här berör
minnena av den lilla
som förvandlats till den lite större flickan som det gör ont i

kom hem...ja, hem till den som älskar henne
hon ska inse det - snart kommer hon...
2009-07-08

  Lilla My* VIP
Fin dikt till en älskad dotter men med smärtan och oron klingande i bakgrunden...må det gå henne väl där ute!
2009-07-07

  Junitvillingen
Åhh, denna berör mig på djupet, den går rakt in i själen...Känner med dig till fullo...Alla ord är för små i en sådan här situation, men jag vill att du ska veta att du har min empati. Det är inte lätt att vara förälder och särskilt inte när barnen revolterar, drabbas av sjukdom eller vad än det månde vara...många gånger kan man känna sig totalt maktlös, men ÄVEN om barnet slår ifrån sig och inte vill ta emot ens omtanke & kärlek så finns där ALLTID en vrå inom dem som behöver föräldrarna. Så ge inte upp - din text visar att du hyser mycket kärlek och värme för din dotter och hon å sin sida älskar dig också - även om hon gör allt för att kapa navelsträngen just nu. Tänker på både dig och henne - vill er det allra bästa:-))
2009-07-07
  > Nästa text
< Föregående

Lars Hedlin
Lars Hedlin