Min dröm är inte på något vis storslagen.

Ändå känns den lika avlägsen som världsfred.

Jag drömmer om att känna förbehållslös lycka.

Kan jag känna ren kärlek utan smärta?

Kan jag känna trygghet utan att behöva falla handlöst?

Kan min själ få ro?

Kan alla dessa demoner lämna mig ifred?

Jag tror att jag aldrig kommer få uppleva det, men än så länge vågar jag drömma.