det vångas i mig
det som frångavs mig
och det som tillföll

ett tillhåll i dina armar
ett utrymme att andas i
jag ska inte förbli okunnig
om dina själar

jag ska resa och bli beläst
och en dag får du fotfäste vid min rot
det är då mina ögons hinna
dör ut



jag har många rosor i min famn
och ångtåg på min räls
ryggraden spinner silvertrådar
att spela musik på

du som är orädd
och erkänd
vet ingenting

du som erkänner
dina rädslor

får höra
allt

om du lyssnar
noga

med ditt hjärta mot min puls