Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
tankar som kom, när jag såg en man komma efter vägen treva sig fram, trots ficklampan han hade


DET HÄNDER IBLAND

Det händer ibland, att vägen känns
svår och lång

När den också är mörk där du går,
inga gatlyktor lyser upp din stig, när
kvällen är sen och mörkret känns mörkare
än svartaste natt

Känns då stigen snårig, och stora hål har
bildats av allt det myckna regnandet, då
du också känner rädslan komma

Så du letar dig fram till den stora vägen,
där gatlysena är många och vägen stor
och bred

Men bilarna är många och dom kommer
i en väldig fart, så du får kasta dig ner i
diket

Stanna då upp, tänk efter, det enda som
kan hjälpa dig är Han, så bed en bön om
hjälp

Han finns vid sida , har sett dig, så Han
hjälper dig att komma hem tryggt och du
känner tacksamhet, av att veta att Honom
kan du alltid lita på



anits 13 augusti 2009




Fri vers av anits VIP
Läst 202 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-08-13 21:20



Bookmark and Share


  Michaela Dutius
Sann och mycket vacker
2009-08-16

  Eaglemountains VIP
Var jag går, i skogar, berg och dalar,
Följer mig en vän, jag hör hans röst.
Väl osynlig är han, men han talar,
Talar stundom varning, stundom tröst .....

(Carl Olof Rosenius)

Så sant, min vän .....
2009-08-15

  Ann-christin
Ja så är det min vän känner
lika som du gör.Bra skrivet
min vän.
2009-08-13

  Larz Gustafsson VIP
Det är verkligen sant.
Och det är lugnare på den smala stigen...
Den väg som leder till förtappelsen är vid och bred.

En fin fundering från dig!
2009-08-13
  > Nästa text
< Föregående

anits
anits VIP