En blomma har åter knoppats
Från vissnad äng en gång

Hon har så länge hoppats
få sjunga sin kärlekssång

Med verser hämtade ur ljuset
hon ljuder stämman klar

Med kärlek fyller hela huset
och värme till alla hon har

Sin tvillingsjäl hon äntligt mött
allting är så oändligt lätt

Nu klär hon sig i färgen rött
och kan ej på honom se sig mätt

Så lycklig hon aldrig var
så glatt och enkelt livet känns

När lyckan möter hennes dar
och blodet i pulsen bränns