Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En text för en gammal fästmö som jag hade som jag söp bort och hennes dotter Frida


Saknad

Jag drömde om dej igen
Du som var min ända vän
Det var länge sen
När träffas vi igen
Träffas vi någonsin mer
jag har försökt att förlåta
men nu kan jag ej längre gråta
har försökt att släppa dej
ur mitt hjärta
tänker du någonsin på mej
tänker på dej med smärta
vill helst glömma allt
bygga något nytt igen
finna en ny vän
Nu när det är så kallt
om vi ändå kunde vara vänner
Fast det är kärlek jag känner
Men jag tänker på Frida
jag vill inte att hon ska lida
för våra misstag vi har gjort
du har nu ditt liv
& jag mitt
försöker nu att komma i från
försöker nu att bli vit
det känns som ett hån
med alt detta slit
jag vet inte vad du tycker
om mej längre
När jag har slutat med alla mina starka
drycker
jag vill inte tillbaka igen
bara hitta en vän
som kan stötta och tro
att jag klarar över denna bro
spriten har tagit halva mitt liv
jag har länge vart på driv
även innan jag träffade dig
den styrkan du givit mig




Fri vers av Christer.Dyrwoold
Läst 427 gånger
Publicerad 2005-10-10 16:19



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Christer.Dyrwoold
Christer.Dyrwoold