det rycker och sliter
bakom revbensgaller.
snart går jag sönder,
se hur jag förfaller!

långsamma tårar
river tills de blir röda,
men längs kindbenens konturer
jag ändå lyckats föda

en historia om glädje
om kärlek och lycka.
naivt och dumt
kanske du vill tycka.

men ingen älskar
som vi, min vän
och aldrig kommer någon
fånga mig nära igen

om du försvinner
dör en bit av mig
jag kommer aldrig älska så igen
det kan jag lova dig.