finaste, 

minns du

hur du spelade gitarr på min överkropp?

hur du ritade skenbara spårvagnsspår

och övergångställen

på min bröstkorg

läppjade undan all tvekan mellan oss?

vet du

idag när jag såg på dig

slog samma toner an som då

det är som att vara nykär

i någon man minns att man älskade

i någon man älskar än

jag vet inte

om du ser det i mina ögon

eller om det räcker

att du också äter choklad

till frukost

© Birgitta Wäppling 27/9-09