Tänk att vandra i blindo. Hela den där
vägen. Till andra sidan av sjön, eller
över berget
som bjuder din kropp på
ansträngning. På hållplatsen in till staden
viskar hon, han, den och
det om din strapats. Någon upplyser mig om att:
"Det finns inget mål på en färd som den".
Mot förmodan,
leds du förbi drakens gap.
Trots slutna ögon, är det rätt stig
dina fötter väljer att vandra. Ett vägskäl och
du ser ett ljus, så starkt, som ordet du burit inom dig.
Vilja färgar ett mönster på dina utbredda vingar.