i mina ögonvitor

ser jag spegelbilden av

dagarna som passerar 

tyst

till synes fulla av liv och allt

som man vanligtvis gör

blänket

i mina ögon

vitt

och inuti pulserar    stormar   ryter

så som

havet ryter

jag sitter i en fälla

kan inte förstå

att förlåtelse inte

finns

i mina öron susar vemodet

som vattrat siden

och jag kunde älska i främmande sängar

om jag ville

orden finns

och tanken  

i tanken finns min styrka 

så som det högsta berget      och på dess topp

stilla

med uppspärrade rovfågelspupiller

förfrusna löv                                    så lätta att knäcka