Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rovdjur

Ur mörker stiger klagorop
Dina ögon lyser som eld

Djupen har födslovåndor
Din kropp söker sitt byte

Skuggan formar sig i dans
Ditt like står inte att finna

Svek och död blir målet
Dina vägar dit oändliga

Som en faderlös yngling
Din stora hämd blir mållös

Den som vill undgå graven
Ditt grepp för alltid måste fly

Som ett rytande lejon i öken
Dina offer lockas i trans

Mitt blod har du smakat
Din hunger blev ej mättad

Jag fångades men fritogs
Ditt raseri lever vidare

Är ofta satt på ängslig vakt
Dina vägar ständigt nya

Går inte längre ut om natten
Din kyss är kall och hård

Jag trodde det var kärlek
Dina dagar här är räknade




Fri vers av Grubbelmia
Läst 709 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2009-10-05 07:20



Bookmark and Share


  erkki
Män vill erövra. Men bytet får varken kvävas eller ätas. Utan ska förädlas som man själv vill bli förädlad. Med empati.
2009-10-13

  Michaela Dutius
En text som målar den förtvivlans känsla det innebär att aldrig få någon ro - alltid alltid vara på vakt emot det rytande lejonet.
Suveränt Mia!
2009-10-09

  Anna*
Stark! Du har fångat känslan i att alltid behöva vara på sin vakt, att inte våga gå ut, att aldrig vara trygg, aldrig säker på något.
Berör!
2009-10-06

  Bibbi VIP
Oerhört starkt berörande.
Bokmärke.
2009-10-05
  > Nästa text
< Föregående

Grubbelmia
Grubbelmia