jag kan ana någon som går förbi på vägen
där jag står och ser ut genom fönstret i natten
ser lamporna som ännu lyser i fönstren runt om

natten som gör mig sömnlös, med alla tankar
all oro, tankar på dom som inte förstår, att
jag inte orkar det som många andra gör

jag går runt med min tekopp håller mina händer
om den, det värmer så gott, jag vet bör gå och
lägga mig

men känner mig inte trött just nu, har sovit
flera gånger i soffan, under kvällen och på
eftermiddagen, har försökt se på film, när
jag inte orkat något annat

jag har släckt alla lampor, står i mörkret, endast
gatlyktan skänker ljus hos mig nu, jag tycker om
att ha det så, se ut i natten , se vad den tillför mig

börjar bli trött, huvudvärken gör sig påmind, så
det är dags för mig att gå till sängs, linda duntäcket
om mig, och försöka sova en stund



anits 24 oktober 2009