viskningar har blivit
skrik inom mig
säger jag hör ingenting
men du ser
jag hör

oviskade viskningar
som blev till kaos
i snöoväder

och du letar efter
livsglädje under höstlöv
som fallit ned från
träd vill ge mig
kraft att kämpa
för ingenting
en andra gång

men jag är envis
med min hunger i fokus
och du suckar
du verkar inte kunna
bli en superhjälte
när det gäller åt mig





och du krattar bort
din egna sorg
samlar den i ett hörn
säger åt mig att titta
det är lätt
om man anstränger sig



(så kommer vi tillbaks
till kraften som inte finns
tårarna som blöter
ned kuddar utan att rinna
på kinder)



kratta bort
mig med din
sorg jag är
din börda och
jag vill
krattas bort
med höstlöv
som fallit





lika hårt som jag