..." Ingenting kan ta ifrån oss vår frihet, inte änns morsans förmaningar eller farsans förpliktanden. Vi var som hormonstinna hunner i en tid, då discogloben härskade och John Travoltas kråsskjorta fladdrade fritt för vinden. Helt enkelt vi var som kungar, på krogarna där bärsen flödade tappert och brudarna var som små röda, söta såta smultron på ett strå.

Dagen vi befann oss i var, den dagen vi var i just då. Och garden var lika hög som alltid. Vi tänkte inte på morgondagen, och gårdagens maror var oftast en genant historia i dåtiden. Brudarna varierade, mosbrickorna var dom samma men bärsen fick inte bli gammal eller avslagen.

Ingenting kunde ta ifrån oss, vår stolthet eller identitet inte änns vakten in till vuxenvärldens tillträde. Vi tyckte att folk blev gamla vid 40, och panschisar vid 50. Vi kände varken av krämpor, eller ledsamheter. Inga sorger tyngde ner våra smala solbrända axlar, endast lättsamheten bar oss fram som på en surfingbräda vid Waikkikikis beach.

Samtidigt som vi besteg berg, vi inte trodde fanns. Så gick vi samtidigt ner oss i djupa dalar som var dolda för oss. Men trots att både Hendix kolade, och Joplin kraschade, samt Morrison flipprade ur. Så levde vi vidare i kraften av den musiken som gjorde oss till stora älskare av vår samtid..."