Gud har satt änglarna i arbete.
De skakar sina täcken över jorden,
så fjädrarna ryker och dunen yr.
Genom Intet dalar de ner på oss.
Landar lätt, lätt och tyst, tyst,
på jorden, på gräset, på träden.

Glada rusar vi ut! Äntligen!
Vi lyfter våra ansikten mot himlen,
låter lätta, kalla dun smälta,
på kinden, på tungan!
Och vi lägger oos ner på marken
och gör änglar med armar och ben.
Gud, så bra att Du vill ha ordning och reda!