Det är lite varmare ute, jag följer med hundarna
ut på gården, dom springer runt, hoppar och är
glada, vi jagar varandra

Jag njuter av att kunna vara ute en liten stund
utan att kylan gör mig illa, så springer en av hundarna
till dörren, ser på mig

När jag ser in i hans ögon, dom vackra mörka ögonen
känns det som dom säger till mig, är det inte dags
att gå in

Så jag öppnar dörren och i ett huj är dom båda inne
innan jag fått av mig skor och resten av ytterkläderna
sitter dom framför dörren, där dom vet att maten finns

Dom får sin mat, när dom ätit upp ser dom på mig, det
känns som dom tänker var det allt, får vi inget mer, då
tar jag fram varsin hård brödbit och ger dom

Sedan står det inte på förrän båda sover, jag hör hur
valpen snarkar, när båda sover, så sätter jag mig med
min stickning, valpen tycker om att bita i stickor och garn

När jag sitter där och ser ut genom fönstret, blir det
alldeles svart, jag undrar vad det är som händer, så
jag reser mig, går fram till fönstret

Det är då jag ser fåglarna, det är inte tio, inte tjugo
det ser ut att vara hur många som helst,dom flyger
från träd till träd

Då börjar jag ana vad det är, det är rönnarna som
lockar, när jag tittar närmare , ser jag att det är en
stor flock med sidensvansar, som jagar efter dom
rönnbär som ännu sitter kvar på grenarna

I dag är kameran med, så jag tar fram den, får många
fina bilder, på det som sker framför mina ögon, jag går
från fönster till fönster

Jag vet inte hur länge jag följer skådespelet, som
händer utanför fönstret, så hörs en smäll, så är alla
fåglarna borta, men det dröjer inte länge, förrän dom
är tillbaka, dom vackra sidensvansarna



anits 11 januari 2010