Säg, är inte orättvisans hand
den grymmaste av händer i grymhetens land?

Då den rike och dumme
Rullar sig i pengar och berömmelse
Blått för skönhet och pengars skull

Medan den ensamme poeten
Går vilse i evigheten
Och utfattig drunknar i nattsvart gyttja
Och begravs i glömskans djupa mull

Säg är inte orättvisans hand
Den grymmaste av händer i grymhetens land

Då folken lyssnar till den dummes röst

Ty den dummes ord är alltid säkra
Medan den vise tvekar