Det är lugnt i huset nu och jag har troligen tretton minuters egen kvalitetstid innan jag själv också däckar. Förutom kattens ilskna knaprande på sitt torrfoder hörs svagt från barnens rum "Adam och Eva", det fyller mig nu med en gammal trevlig känsla av trygghet, efter ha hört den spelas i par månader. När jag var barn lyssnade jag på "Tintin i hajsön" varje kväll i över ett år, tills min mörkbruna Luxusspelare tuggade sönder kassetten. Jag gjorde istället en afroperuk av kassettbandet och kopierade "Robin Hood" från min bästa kompis Micke.

Skönt är att barnen tröttnat lyssna på "Lotta på bråkmakargatan" och förpassat den till grannens barn. Den gav mig skuldkänslor för den cykeln jag stal när jag var tolv.