Ensamhet
ibland en öppen port
där jag nästan inte finns
bara en stark närvaro, en öppning
du kommer med glädjen, inspirationen,
fyller mig med färger, toner, ord som vill ut
och ibland
drar du mig djupt ner i min sorg, min rädsla
fängslar mig och målar världen grå
jag vandrar i dimma, i gyttja, och du slingrar dig
kring mina vader och gör det tungt att gå
här räknar jag mina brister, mina förluster
och låter tvivlet täcka horisonten
men så kommer Du
med ett ljus i din hand
och alla färger lyser igen
och mina tvivel är bara gruskorn i min hand
som jag värmer
i ensamhet