med största ansträngning
lyckades jag slita blicken från

ett krasande läte uppstod 
lyfte fingrar
undersökte linsen –
 linsen var hel
är hel

med största ansträngning
lyckades jag skingra tankarna

plötsligt var hela luften fylld
fylld av en svärmande hord
tappade balansen helt
snubblade stapplade
viftade
for runt

så plötsligt var de borta
undersökte kroppen efter blånader
frakturer svullnader och annat
den var hel
är hel

ett lugn
en tystnad så
oändligvacker
lindades
runt

hjärtvingar smekte kind

sidenslöja skimrade

är det så att du känner dig redo
gå vidare i livet
gör det

gå inte vidare i ansträngning
tvinga dig inte genom kontroll
vad finns det att kontrollera
du är ense

släpp kontrollen
släpp tvånget

vänd dig inte bort
vänd dig inte utåt
vänd dig inåt

vad är det du säger

säger du: skall jag sitta och se inåt
inåtgrubblande

nej inte riktigt så, det är inte ett melankoliskt insjunkande
även om det är vackert i sig

det är mera:
stanna då och då inför skönhetsintryck
andas in doften och du skall finna hindrets upplösande

ser du
genom detta stannade
mötande
inser du

skönheten ligger inte utanför dig
du är den

så vad finns då att kontrollera

skönhet
är
skönhet

den är inte förklädd
faktum är att den inte behöver
kläder