Med orenlighet du matar din mor

Förstör när du frossar, för att förbruka
Slänger, slänger, för att förödmjuka


Utan att känna vindens kval

Vänder du kappan mot just den
Blundar för din förlorade vän



Allt detta hon skänkt dig
Allt för ditt liv på Jorden
Allt men du sa åter nej
Allt för din skuld till morden
Allt allt allt...



Skulle du visa ånger, om verkligheten mötte dig?
För alla dessa gånger, hon förlåter ej

Giftet är värre än du tror, det du lagt i magen på din mor
En slängkyss av galla, som förintar oss alla