när mörkret din själ har

 

Då nattens kval själen när och den
inre oron i dig tär

Mörkret sätter sig över dig som en hinna
och du från livet vill försvinna

När du tror du vilse är
och inget hopp dig längre bär

 Trampa då ej upp dunkla stigar
utan sätt dig ned i dunklet för att vila

 När själens kval så stillnat har
och inga inre sår dig längre når

 Då finns det i ditt inre ett rike
som dig inte längre sviker

                                       © Andreas Lindemann

Fri vers av Mr Lindemann
Läst 1004 gånger och applåderad av 51 personer
Publicerad 2010-10-01 21:33

Författaren Mr Lindemann gick bort 2012. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.

Skriv ut
Spara som PDF

sockerspöket Mycket tänkvärd text, många härliga formuleringar och den har en stillsamhet, som värdigt för läsren genom raderna med ett lugn och enkel förståelse. Men frågan jag då ställer mig, här i mitt dunkel, är huruvida mitt rike kan ha ändrats även om det nu inte längre sviker. Mycket bra skrivet! 2010-11-08

swimsus@gmail.com Ska jag tänka på när den mörka karaktären inom gör sig extra påmind. Fina ord med mening. 2010-11-08

Janne denna dikt öppnar verkligen upp mycket bra Mvh Själens krigare. 2010-11-06

Therés vackert 2010-10-28

Lasseman detta är ren och skär poesi, som tilltalar mig likt en sång om hopp och frihet till min inre själ.. tack min vän applåder 2010-10-26

Susie Blomqvist Simu (poetry in motion) Vemodigt, vackert och berörande. =) 2010-10-25

Gisela Nordell minns denna givit mig mycketstöd Tack 2010-10-23

Suzy med punkterna Hoppfull och varm text 2010-10-18

Charlie Ekvall Tack så fint och precis vad jag behövde höra just nu! 2010-10-17

Karin Rosberg Så vacker och förtröstansfull// gillas! 2010-10-17

kråkan ..så fint..och sant..synd bara att dunklet i världen numera är så förbannat ljust..lampor överallt lixom..lite svårt att vila i.. 2010-10-13

Havsbris ♥ # (")~(")_,--""-./) .# ; , , `; .,_ -`.)_ # ( ♥ _, ),__#) __#) ♥.-****************- 2010-10-10

Ordregnspoeten Tack för fin läsning av dina kloka och väl valda ord. Mycket livsvisdom som känns som en tröst i mörkret. En strimma av hopp som finns någonstans. 2010-10-08

Lovisalouise Jag vill så gärna tro på det du skriver! För ibland stämmer det, det gör det. Men ibland inte. Det inre riket har ibland stängt sina portar. Visst är det jag som har nyckeln, men den tappas ofta bort. ;) 2010-10-08

Blåbäret lite oväntat enkelt och lättsmält av dig men så gott det enkla kan vara, när man väl vågar lita på dess enkelhet... jag tror på att följa med känslan, följa den ut och sedan säga hej då och stänga dörren...kan bli lite småprat och pauser i hallen, men när det är dags att stänga dörren, då är det jag som gör det... 2010-10-07

Anna* Så sant! När flyendet avslutas och stillheten söks byggs den inre grunden som bär igenom allt som kommer och är stabil nog att bygga vidare på. 2010-10-05

Bodil Sandberg En vemodsvacker superb dikt i dov och stämningsfull ton -poesi som poesi skall vara - poeten lyfter sin penna och skapar fullödig dramatik ..nattens kval..sådana vi de flesta av oss genomgår..så må det skrivas med sådan här skönpoetande känsla och orden iskrudade de dämpade välformuleringar som berör så oerhört annars kan det ju inte kallas poesi....nej orden må kläs och andan skall vara...som här - bravo så bra!! 2010-10-04

Pauline Pousár Lite så känner jag mig idag.. Tungt. Söndag. Mellantiden.. Fint skrivet och beskrivet. 2010-10-03

walborg Fick en bild: En människa vänder sig utåt och frågar vem han är och får som svar en massa mössor nerdragna över ögon och öron och mun så han sitter där och vet till slut inte vem han är. Då gäller det att sitta stilla och landa i sitt djup. 2010-10-02

ej medlem längre Bra skrivet och kloka tankar! 2010-10-02

Carola Bouvin Underbart vackert! 2010-10-02

arja savela Tröst, var ordet! 2010-10-02

anits Vackert och trösterikt 2010-10-01

Carola Bouvin självklart ska det vara " forumet för mig" då jag är singer/songwriter å inte poet som ni fina här//sandra/carola 2010-10-01

Carola Bouvin mycket bra text! Eller snarare känsla du vill förmedla. Mina ord i en annan sång(då det är ett forum är) jag famlar omkring i mörkret,som i en blind mans värld...Tankar oro-mina drömmar kvävs. Dagen förtär mitt inre-på natten jag dör. Spöken fiender, i vartenda hörn etc Och resten fångade dina ord precis så ingen ide¨ att fortsätta med mina ord. Du är som sagt mycket bra. mvh Sandra / Carolas vän 2010-10-01

Julio Bra skrivet 2010-10-01

lilla t Stilfullt! 2010-10-01

J. Herward Låter nästan receptbelagt ;D haha skämt och sido, din dikt är klokskap... kort och gott 2010-10-01

thyra Ett gott och vackert råd! Fint! 2010-10-01

Pot Pourri storsant storsint djupljust och ljuskäglesökande över dunklat 'aha', ja, javisst. det är ju så, se så, just så det är när det är som det är bland blinda himlar och bleka molns mörker.. (el nåt?) :) Tack! den satt fint i natt! *kryper in i dunklet och letar hemtama vilande sanningar genom att sätta mig ner på närmsta stubbe* 2010-10-01

ej medlem längre Tack! Kanske räddade du många poeters natt nu Min i alla fall 2010-10-01

wildrose Snyggt. 2010-10-01