i gyllendalens kopparsköljande

hänga

klocka

 fritt

friljus väver mildande

pendeln

kläppen

droppe av järn

blodtår

nuddar vid omfång

klangen frisläpps

ljuder

ljudande

fylla den tonande

kvällsaura

målar bergsansiktes djupa

åder

jungfru reser sig ur dvala

kysst av dröm

sträcker armar rygg

en spinnande ljuslapande katt

gnistrar

av djupvisa handskålar bjudes jungfru gryning

tömmer det oegentliga ur

hon hälsar morgon i svävande

pärlamorrosa

hans ögonvingar skarpa smeker kjortelfållens bård

nuddar vid omfång

klangen frisläpps

ljuder

ljudande

fylla den tonande

kvällsaura

han är smed i vackerdalens

skapandeljus

hon vilar in

i hans famn