ur sargade händer

i vindanom

jag kastar mina ögon i hav

var stjärnskålar

i nattandning

må stjärnor

spegla

jag stiger upp i eldhav

så skör är

sådd

minns mitt ansikte ljust

jag kastar mina ögon i hav

ångrar

intet

sådden gror

skör är icke svag

är subtil i hjärthänder