den tolfte drömportens svar

skriver jag in i vind

så klär jag av mig naken

mitt inre skimrar

genom

hud

är min klädnad

en knopp är jag i din hand

se hur jag viker ut

mina blad

för dig

för oss

dina fingrar faller in i mitt inre

spelar

min själs

strängar

ja

det svåra är ofta att se

vidgrunden av det

vi tror vara

störta

jag har insett

det steglöstas skönhets tillvaro

där stegen är lösta

lösa i bemärkelsen ej fängslade

detta lösa är föränderliga

föränderliga med livet

med livet

ej bort från livet

detta lösa är föränderliga

är föränderliga

med hjärtat

ej bort från hjärtat

i det steglösta är

varje möte

kronors omfamning

korona

strålande

kronors omfamning av doften

genom bladen sipprar doften

så ser jag åter

havsanemoner

men jag ser dem vara lotusar

ser dem vara jordeanemoner

ser bladen andas medföljande

ser bladen lösas upp in i

detta

det högsta

detta är

den otadliga

villkorslösta kärleken

det är möte i möte

så fjärran från kroppars tolkning

jag har insett

de smygande stegens visdom

dessa är att

vara en fjäder

mjuksnudda vid var insjunken kind

vid vart tårat öga

vara en fjäder

en snöfjäder

flyga mjukt in

smälta

upphöra

detta

utan oro för att förlora mig själv

detta i vetskap av är

så klär jag av mig naken

mitt inre skimrar

genom

hud

är min klädnad

i förhoppning av

i vetskap av

är