Ansiktets döva skrik, paniken som finns i rummet,

smärtans stillsamma plåga,

själens lust att fly,

kroppens eviga smärtor och hjärtats evighetsklagan.

Jag klarar inte av mer,

denna längtan,

denna längtan av att få lämna min kropp och smärta,

att få slippa dessa skrik.

Skriken som förgör min själ,

som river sönder min kropp och som mig förtär.