samtalen som uteblev
känslorna som trängdes bort
rader som jag inte skrev
(ursäkten du aldrig fått)

det som inte kom och
allt som aldrig fanns
slungades ut i det stora svarta

(så
hur kan det fortfarande värka i en del av mig som inte finns?)

ondast gör orden vi inte säger
ondast gör den knopp som aldrig brister