Idag när jag strövade omkring i ett köpcentrum så sögs jag av en okänd anledning in på Bokia.
Jag irrade planlöst runt där med halvslutna ögon och kände mig fram med fingertopparna längs alla hyllor. Med det utkastat så måste jag erkänna en sak...
Jag hade aldrig varit inne i en sådan affär förut!
Mina små turer till stan brukar alltid sluta med att jag gått bärsärk i alla ungdomliga klädaffärer och har så många olikfärgade plastkassar hängades på olika utstickande kroppsdelar att jag knappt orkar lyfta dem till bilen.

Men nu var det iallafall så att jag stod, som ett fån, mitt i Bokia.
Böcker i drivor har jag minsann sett förut, så det var ingen ny och upphetsande upplevelse.
Däremot så var det första gången jag såg en hel vägg som dignade av olika sorters bläckpennor. Det fanns rosa pennor, blåa pennor och pennor med olika mönster.

I ett annat hörn av affären så pågick en sidenbandsorgie där rullarna med band låg i stora bananklasar.
"Vad är det här för ett jävla ställe?" kommer jag ihåg att jag tänkte.

Som ett rådjurskid tar sina första steg så utforskade jag trevande butikens utbud. Glitter, pocketböcker, brev, papper och anteckningsböcker fann jag.
Ju längre tid jag spenderade där inne, desto mer förstod jag affären.
Det var minsann en affär för driftiga, ambitiösa och pyssliga människor. Glad och köpsugen blev jag då av att tillhöra den förnämliga målgruppen.
Jag plockade i min tysta nöjdhet vuxenpoäng där jag spatserade som en stolt tupp mellan hyllorna.

Då upptäckte jag någonting som slog andan ur mig.
Dagböcker!
Aldrig har någonting varit så tydligt som då mina ögon föll på deras blanka ryggar. Mina pupiller vidgades till storleken av en tio-krona.
Böckerna verkligen skrek på mig. Med träiga små röster.
"Ta mig! Befläcka mina blad!"

Jag valde en ljust grön dagbok med lila fjärilar och blommor på.
Där i affären kändes det som en utomordentlig idée. Självklart skulle jag börja skriva dagbok varje dag!
Ha ett slags minnesarkiv, redo att dra fram.

Nu i efterhand så har det slagit mig att den där boken enbart kommer att få samla damm efter ett par veckor.
Nåja, nu skall jag ta och skriva ett par rader i min helt nya dagbok.
Kanske ska jag skriva just den här historian?

Kära dagbok...