granen böljar

barr

skimrar

sol

jag räknar barren

kanske

är de

mitt

samlade

origo

är du lycklig

dolk

skär genom dimma

lommen

gavia

natten dagen bär din fjäderdräkt

din sång enar

öde

ömhet drömmer enande

dolkens silverblad

bär rubinens röda öga

gavia lyfter natthänge

är

jag

verkligen

vänder mitt ansikte till

magnolia blommar

nakengrenad

haven öppnar blad

vingar

silverspänne omfamnar solöga

håller mantel samman

kärleksmantel

andas

haven öppnar blad

vingar

mantel

måsar flyga

sväva i

tusenden

står på klippan

den vilkens

stig

så ofta talat mig

i en stund

är jag en i detta vackra

vindseglarfölje

strömmar

lugn

är jag lycklig

en droppe

av

eldstormar

viner