Du var tjugo jag var arton

och jag ramlade över dig i en snödriva

någonstans på väg från festen

den tiden på året då det alltid var svart

I Norrland sken aldrig solen för oss

men vi sken för henne istället

Jag såg ner på dig och sa

"Hej behöver du en säng eller ligger du bra här?"

På den vägen är det

Och jag tror mitt täcke var varmare än snön

för du stannade en vecka

och när första dygnet var slut

kysste du mig och sa att livet inte kunde vara enklare

än såhär