gräshav böljade solvind

reste vida

vida

slöt ögon

upplevde solhav

reste vida

vida

i gräs andas rörelse

vem är rörelsen vilken viker undan

är det hand vackra hand vilken lyfter undan håret

detta för att kärlekens läppar skall nudda vid hennes ögon

i hav andas rörelse

vem är rörelsen vilken viker undan

är det hand vackra hand vilken smeker undan skruden

detta för att kärlekens läppar skall nudda vid hennes hud

i gräs synes de smyga med mjuka tassar

i hav synes de smyga med mjuka tassar

detta för att icke skrämma det lugna

träd andas susande lövsånger

lövkatter spinner i trädens kronor

pärlande drömmar

lade mig helt stilla

svart är isen vilken är havets täcke, svart är indigoblå

från under nuddar ljus, upplyser blå

böjer mig över för skymten av

det är skymt

skymningsdager

lägger händer värmande till

smältande

andas

is

hur kan det komma sig att sanden liknar snö

hur kan det komma sig att gräs liknar hav

solglöd sjunker in i bergen

löses upp

glödande

aftons insteg i sepiasalar

sanddyner mjuka

sandfågel

ur fågels bröst

travar

skimrande kropp

manen glöder i sepiadoftande mildljus

smeker den vackra skimrande

galopperar i sepiasand

sanden är sandrök

mjukgnistrande

sandhäst

vackra

rör vid

ökennatt

stjärnor

stjärnvindar är öppnade

sandrök

sandmoln

vitnar

vita sidenjordar

stjärnjordar

andas

snö är snörök

mjukgnistrande

sandmoln snömoln

blombladsringar

lägger händer värmande till

smältande

andas

is

haven stiger regn vattnar torkande jord

gräsvingar rör vid det uppenbara

ur

kärnjordar

stiga

träd

lövkatter

spinner

i träds krona

bladvingar regnar

är mitt täcke

eller är det

hand vackra hand vilken lyfter undan håret

detta för att kärlekens läppar skall nudda vid hennes ögon

i hav andas rörelse

vem är rörelsen vilken viker undan

är det hand vackra hand vilken smeker undan skruden

detta för att kärlekens läppar skall nudda vid hennes hud

saknad kan vara en vacker blomma

en knopp varur de vackraste blad vikes ut

förtäljandes – se

se vävande skönhet

helhet

varför finns alla

varför finns allt

en gång levde allt i insikten av helheten

ett pussel i skönhet

så vände någon på pusslet

och undrar numer varför alla bitar finns

därför saknar jag min andra vinge

vårvingen

och lövkatter spinna

i trädens kronor

det var så vackert allt det havet visade

däri smekte dina ögon

min närhet

svart är isen vilken är havets täcke, svart är indigoblå

från under nuddar ljus, upplyser blå

böjer mig över för skymten av

det är skymt

skymningsdager

saknad

kan

vara

det körsbärsträdet vet

då det kysser dina ögon