havet öppnar

sakta sitt öga

ur eldglödande

speglingsörtbädd

isops

humlesång

malvaprinsessor dansar i prinsäng

vassen är

svepande fransar

målar  vattenglas

järnoxid

vindar kyler

sveper filt tätare om

stocken

pekar

himlars längtans sommarblå

ögonen guppar flöte i

inväntans

ljusmod

följer vattnets rörelser

vatten

vackra

vatten

sjunker in

på handryggen

landar

skönhet

vingprydd

strålande djupblå

midnattsblå huvud violett kropp

kristallvingar

svartlånga antenner

känselspröt

spröd

vädrar

känsla

så vacker är du i din skrud

vad är handryggen för dig

en klippa

en klipphäll

vassen andas

småfiskar nyper under yta

snoken håller huvudet högt i den dagliga färden

skräddare väver sömmar

sömringar

ringare

ringar mötas

paddel

paddlar

doppas

lyfter droppar

kanoten når strandlinjen

vingprydd stiger in i vind

i kanoten

de är till ålder komna

så vackra

i sitt

nära

vi hälsar

de stiger ur kanoten

breder ut filten

lägger sig ned helt nära varandra

läser för varandra

då och då rör de varandra

deras fingrar vid nära

kvinnan reser sig sedan hennes hand snuddat vid hans bara hud

står vid strandlinjen vatten smeker tår

den lille gossen i vattenbrynet strålar

skall vi leka

kvinnan ler

först måste jag simma

den lille gossen väntar

och hon kommer

och hon leker

och han

strålar

får jag paddla

kvinnan ser frågande in i mina ögon

jag nickar

och de paddlar till näckrosorna

paddlar till stranden

gossen är lycklig

jag bugar mig

inför denna kvinnas godhet

tack till din ljusgåva

vi talar en stund

så dras hon till filten

de snuddar

nuddar

vid

nära

älskandeskimmers auraandning

förgyller

tallars glänta

mitt hjärta fylls av

så kan det vara

det finns