datorn började krångla

när jag skulle spara det

jag skrivit

jag försökte på alla sätt

och vis att förstå vad som

hände

men jag förstod ingenting

så jagstängde av datorn

gick och la mig och läste

men jag kunde inte koppla av

funderade och funderade på

vad som hänt

där låg jag i sängen var både

arg, förbannad och ledsen

till slut gick jag upp såg ut

genom fönstret

när jag stod där och såg ut

över nejden, fick jag se att

jag inte var ensam som hade

svårt att sova

kände hur tårarna började

rinna, jag lät dom rinna

kände mig så ensam önskade

att det fanns någon som tog

min hand när allt bara rasar

värken som alltid finns hos mig

har varit värre än någonsin nu

ett par veckor och då behövs

inte mycket förrän vemodet

tar tag i mig

till slut gick jag och la mig

försökte tänka positiva tankar

det var svårt då satte jag igång

radion det var inget att lyssna

på

men jag satte den så den skulle

slå av sig själv efter en halvtimme

jag måste äntligen ha somnat för

jag vaknade av musik när klockan

var åtta

så jag har fått sova ett par timmar

allt känns inte lika hopplöst när det

är ljust men jag undrar ändå vad som

hänt när jag inte kommer in i mina

dokument

jag ska ringa min datorhjälp men jag

gruvar och oroar mig känner att jag

stör när jag ringer och ber om hjälp

för att pigga upp mig och bli lite gladare

ska jag ta en promenad gå förbi hos min

frisör och beställa klippning sen kanske

allt känns lite bättre

jag vill ju inte må dåligt och ha ångest

för sånt som säkert är en bagatell för

den som kan

anits 11 augusti 2011