I denna tidiga morgon
i analkande men ännu avlägsen
november(burr!) for
for jag ut mot blå himmel
på ett rövarstråt
som höll på att ända i förskräckelse

Jag älskar mina cyklar!

Först till De Prunkande Trädgårdarna
i Vinterviken och klippte
tre buketter av sommarens
snart sista blomster

Det var lugnt och stilla

Sen såg jag nedanför
skulpturateljeerna invid
två skrotbåtar
som legat där hela sommarn
en tvåhjulig skönhet
En olåst Scott med framhjulsdämp
och praktisk pakethållare

Jag är ingen cykeltjuv!
Jag tar bara hand om övergivna
(snyft) och stulna stackars varelser

Den såg lite övergiven ut även
om jag så klart insåg att den
tillhörde flummarna på båtarna
Och då var den säkert också
stulen!

Jag jonnar den snabbt in i en
av Nobels spränghålor och går ut
för att ta min egen cykel hem igen

MEN
när jag kommer ut kommer
en snubbe i svart skinnjacka
och svarta jeans ångande
mot mig vansinnig av ilska
Och kallar mig cykeltjuv!
Jag stjäl inte cyklar! skrek jag
Jag var bara inne och pissade!

Rädd blev jag ju men han tog
bara cykeln och jonnade tillbaka
till båtarna


Jag gömde mig en stund
för att hela skulle lägga sig
men precis när jag skulle
ta fram min cykel ur buskarna
KOMMER HAN MOT MIG I HÖG FART!

mEN HAN GJORDE BARA HONNÖR!
Han trodde väl att jag var cykeltjuv
eller också skulle han och köpa
röka nånstans vid Örnsberg

På min uppskakade väg hem
såg jag en ekorre springa över
Vallfartsbacken just där jag
för några dar sen målade i texten
på Bänken jag målat:"Kyssars Bänk"

(forts. följ.)