jag lämnar spår i sanden

för att du skall

skönja

skönja din solvandring

förklädnader

bar jag

icke

min enda klädnad är dimhöljen

dimmans

slöjor

du vet

att den lyfter i din andning

mitt i

öknens

vidsträckta

ritar jag med

ornamentsstav

cirkel

stiger in

släpper

staven

staven flyger ur asksolen

av sefyr

tändes

eldskålslåga

i aftonstjärnas ögon

spår i sandens vågor

det sades mig

att dina

stormar

stillnat

att havet

lade

dig

i stranden

det sades mig

att dina förblindade

dina tagna

ögon

öppnats

av månvinden

att dina händer brinner

i din längtan till är

jag såg solens skiva

dallrande

lufthav

stiga

genomgripande röd

omfamnade

mitt hjärta

ökennattens kyla

släppte

i det stjärnan

bredde ut

värmande

blickar

jag såg dig eldvandrare

en hägring

ser du

spåren

stiga upp ur

sandens

vågor

i vart och ett

växer

ordblommas

rubinröda

safirögon

vinden

jag dansar för dig

hör du

mina bjällror runt vristerna

upplever du

doften av

är

havet inväntar

ditt svar

spår du

i sanden

är du min spårfinnare