Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nittiosex







Det var vid bankomaten

På Värnhems torg vi stod

Nog var vi lite druckna

Men det kanske du förstod



Runt kröken tio snubbar

Som rakt emot oss börjar gå

Kanske var de färre

Eller blir dom fler för varje år



Skynda nu som satan

Sa jag till brodern min

Ta pengarna och kortet

Lägg ben på rygg och spring



Bakom oss de vråla

och rände fram i gatljus

Våra klackars slag mot asfalt

Eka skyhögt mellan hus



Vi löpte allt vi orka

Med panik i varsin hals

Tills där över axeln

Inte syntes någon alls



Snabbt in i närmsta kur

Mina lungor stod i brand

Jag darrade och fumlade

Med telefonkortet i hand





När farsan lyfte luren

Skrek jag gubbe sätt nu fart

Vi har inga nycklar

Annars plockar dom oss snart



Tillbaka vid hans köksbord

Med två faxe i ett svep

Jag berätta vad som hänt

Och tänkte vad som kunnat ske



Var det inte mer än så

Skällde gubben fast han log

Jag som jäktat som en jävel

Från en lugn och mysig krog



Han slog mig lätt på axeln

Trodde du var tuffare än så

Du måste kunna ta för dig

Hur ska det annars gå



Jag visste inte nåt att säga

Så vi satt tysta i hans kök

Och såg från varsin kant

Hur ciggen blev till stillsam rök














Fri vers av Stewe
Läst 152 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-09-28 15:58



Bookmark and Share


    Stewe
Tack bägge för kritiken.
Jag hade inget direkt budskap i åtanke, det är en sann historia där jag & brorsan inte var så tuffa som vi önskat ibland=)
2011-09-28

  filosofian
härlig text med rim. Budskapet är väl att man ska stå upp för sig själv? gillar metaforerna. Speciellt sista raden.
2011-09-28

  Baystream
gillar inte rim egentligen - men denna va riktigt skön.
2011-09-28
  > Nästa text
< Föregående

Stewe