Jag sörjer mitt lilla barn, jag sörjer dig varje dag.

Det gör ont att du aldrig fick vara, med ett som jag.

Jag kan inte låta dig vara, ensam och grå, utan måste väcka dig till liv.

Det måste jag klara.

Livet utan dig är som en sorglig saga som bara har dåliga slut.

Smärtan i bröstet det måste ändå vara, Skriket ifrån dig.

Jag stirrar in i mörkrets hål, vågar jag gå in? för dig att jaga.

Måste finna dig mitt lilla barn och läka det som en gång var så mörkt.

Jag kan inte lämna dig ensam igen och låta dig bara vara.

För vet att det är denna bana som för mig till min magiska saga.

och det tar sin tid att finna ljusets stig..