det har varit som ett nytt världskrig i mitt huvud i flera veckor för att hitta svaren..
jag vill att det ska ta slut...
ja vill sova.
men jag kan inte.. eftersom att tankarna håller mig uppe..
det är därför jag vill veta..
förlåt men jag orkar inte ha alla dessa frågor i mitt huvud...
det gör för ont


förlåt!
för att du fick ta hand om mig när ja mådde dåligt..
det borde du inte behövt..
och jag borde inte ha tvivlat på dig.

jag förlorade inte bara min pojke..
utan jag förlorade min bästa vän.
jag försöker att inte gråta över det..
men det går inte att hålla sig när man väl är ensam.


hur kunde jag göra så
mot min bästa vän?
hur kunde jag vara så hemsk som utsatte dig för sånt..
du förtjänar så mycket bättre.
du är en bra människa, innerst inne!

tack för allt du någonsin gjort för mig!
det betyder så mycket!