Jag vet nu var tidens källa finns
och var förflutenheten återvinns.

Jag sökte länge världen kring
men fann just ingenting.
Jag for till berget Ararat
och sökte Noaks Ark.
Jag sökte vid regnbågens fot
och efter döttrarna till Lot
eller hur det nu var
men jag fann inga svar.
Jag lyssnade på gökens rop
och varje liten glop
med glimten i ögat
fick min fråga direkt i örat.
Ja, jag sökte världen kring
men fann just ingenting.

Då fann jag svaret i mig själv
sedan jag glidit kring på tidens älv.
Det är vår idoga planering
som skänker livet tidsmundering
och den pockande klockan
gör vårt sinne förstockat.

Men hur sker tidens återbruk?
Den frågan gjorde mig sjuk.
Jag satt och tänkte lugnt
på mitt sökande jorden runt.
Javisst ja, det är klart.
Svaret var nu uppenbart:
Återbruket sker i minnet,
i det inåtvända sjunde sinnet.

Så nu vet jag var tidens källa finns
och var det förflutna återvinns.