Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att mötas

.

Har flytt från mig själv
så länge att jag inte minns
hur det var att vara nära

Nu när jag stiger in
i mitt innersta rum
känner jag enbart rädsla

inför mötet med henne som bor där


Fri vers av Mejja
Läst 533 gånger
Publicerad 2006-01-13 22:56



Bookmark and Share

  karamellen
Kanske om du vågade lära känna henne skulle rädslan mattas ut och du kunde kanske till sist lära dig att, om inte älska, så acceptera henne...Fast jag vet, det är inte lätt.Bra skrivet!
2006-01-23

  karenina VIP
det är så lätt att fly från sig själv, den man ju egentligen är allra närmast.. och att sedan våga närma sig och möta igen, våga vara den man egentligen är, ja det är den största utmaningen av dem alla!
2006-01-21

  Rachel Roth
hur ovant måste inte det kännas....att möta henne som bor där efter då lång tid...hoppas få höra mer om det
2006-01-20

  Daniel_78 VIP
jag tolkar det som om du har förändrats
gjort saker som inte varit du
och nu vill du gå tillbaka eller mötas med
det som hänt.

känner väl igen mig i de känslotankarna
jag får..
2006-01-17

  rebecca d VIP
rädd för det man inte känner till är man altid...men detta möte, med henne som bor där...är gott...ska du se..

fina rader, nakna ärliga
2006-01-14

    Bodil Sandberg
Sååå starkt!!!Blir mycket gripen av dina ord..."Nu när jag stiger in i mitt innersta rum"...det är poesi det!!!
2006-01-14

  kath
och den vuxna människan kan trösta den lilla människan i det underbara mötet .......

fin text om det efterlängtade men smärtsamma mötet med sig själv
2006-01-14
  > Nästa text
< Föregående

Mejja