Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nedsvärtade Änglavingar

Så skjut mig i huvudet och hugg mig i hjärtat.
Låt mig sona för alla änglavingar jag svärtat.
Så töm mina ådror och punktera mina lungor.
Glöm bort alla fina ord talade av silvertungor.

Så tär mig i tusen bitar och begrav mig levande.
Förlåt för alla försök - de var ändå så trevande.
Så sätt eld på mig och låt mig slukas av lågorna.
För jag har inte de lindrande svaren till frågorna.

Så kasta mig åt vargarna och slit ut mitt hjärta.
Gör vad du än behöver för att lindra din smärta.
Så bryt ner mig till smulor och krossa min själ.
Gör det du behöver göra för att kunna må väl.

Så skrik ut all din ilska och kalla mig vad du vill.
Men du ska veta att utan dig står min värld still.
Så slå mig så mycket du vill och så hårt du kan,
Allt för att återtända lågan som en gång brann.

Så dränk mina ord och tysta ner mina läppar.
Berätta vilka tankar som ditt sinne greppar.
Så ta mina händer i dina och håll de så hårt.
Vad du än gör, kasta bara inte bort allt vårt.

Så låt mig få sota och stå till svars för allt.
För utan din värme har det blivit så kallt.
Så ta all din tid och se om du kan förlåta.
För älskling, utan dig är livet en stor gåta.




Bunden vers (Rim) av Jramos
Läst 219 gånger
Publicerad 2011-12-16 21:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jramos
Jramos