Den som inte finns där när det blåser, har ingenting där att göra då himlen är klarblå igen....för att sola sig i glansen!

Allt för många fega och kärlekslösa människor väljer detta och samtidigt tror de att de är goda!?

Hur tänker de? Tänker de efter nån gång? Hur känner de? Känner de efter nån gång?

Jag undrar hur människor kan ha mage till att klanka på en annan människas handlingar, samtidigt som de själva gör likadant?

Är människan dubbel i sin natur? Eller är människan rädd i sin natur?

Finns det orädda personer med ett stort hjärta?

Om de finns.....visa mig var så jag kan hitta dem, snälla.


För jag håller på att tappa min tro på MÄNNISKAN