Tänk vad märkligt
att livet kan byta sida
att ena dagen vara frisk
för att andra dagen vara sjuk
och sedan frisk igen.
Men inte att känna igen sig själv,
klart jag vet att jag är samma person
men något är verkligen förändrat.

Att i hela sitt liv
gått omkring och vara en person.
För att vakna upp
och vara någon annan.
Samma utseende
men ändå inte samma person.

Jag känner kärlek till samma kvinna
ser samma saker
men något fattas,
som fanns innan jag var sjuk.
Måste fundera på
vad det är som har hänt?

Det är inte kroppsligt
eller utseendemässigt,
så det måste vara själsligt.
Det känns som om hundra år
har passerats genom min själ
trots att det bara gått några dagar.

Måste gå tillbaka till sjukdomsförloppet
hade jag feber eller var jag frusen?
Jag fick klä på mig extra
så frusen måste jag varit.
Det sägs att om en människa blir kallare
från normala 37 grader till 34
så ändras den biologiska klockan,
tiden går långsammare än för andra.

Andra människor jag tidigare mött
som jag skrattat och gråtit ihop,
känner jag inte längre igen!
Från att ha varit mina vänner
känns det nu som främlingar.
Det känner ju igen mig
men det gör inte jag!
De ser bara mig men de kan inte se min själ.
Så det måste vara där förändring
har skett.