Jag gråter mina tårar

i mitt lilla krypin,

där jag drar mig undan

från världen

Gråter över förspillda dagar

de som bara kom och gick.

Nu sitter jag här

och livet rusar fram utanför.

Jag trodde jag skulle hinna med

att allt har sin tid,

Men jag visste inte då

att tro och verklighet,

inte är detsamma.

Livet har gått mig förbi

har inte tagit av det dukade bordet

Var kanske inte hungrig nog.

för de chanser som funnits.

Jag skulle ju hinna med

allt det jag ville.

Men nu har den tiden kommit

då jag inte hinner med allt,

innan livet är slut.

Jag får gråta mina tårar

i självömkans inre värld.