hon vaknade lika tidigt, som hon

gjort dom senaste dagarna, trots

att sömnen varit dålig

hon tänker på gårdagen, när allt

kändes så lätt, den här morgonen

är allt annorlunda

det går inte lika lätt att komma

ur sängen, det gör henne inte så

mycket, hon är van

efter alla år med den osynliga sjukdomen

som många gånger får henne att känna

sig lat, och att inte bli trodd

hon kan än idag känna alla blickar

när hon tagit sina promenader, som

är ett måste för henne, och ger henne

stor glädje att få uppleva naturen  

hon ser att vädret idag inte är lika fint

som det var under gårdagen, men det

är varmare trots att solen inte skiner

det är mängder av fåglar under fågelbordet

det är bofinkar, mängder av bofinkar, hon

står länge och ser på dom, det är så vackert

och rogivande att se på alla dessa fåglar

hon känner sig trött, men bestämmer

sig ändå för att gå ut ta en promenad

så kanske allt känns bättre när hon

kommer in efter att ha fått frisk luft

och skingrat alla tunga tankar, som

hon känner denna dag

anits 5 april 2012