”Nej, sluta! Gå inte!
Du förstår inte,
du klarar dig inte!
Du är hjälplös
utan mig!”

Men jag envisades,
skakade av mig
greppet,
det där krampaktiga.

Trodde att jag var fri,
ville tro
att jag nu klev
ut i hela härligheten.

Men så lätt går det inte
att bli hel.

Inte om man
bedrar
och stympar sig själv
på vägen.

Hjälplös.

------------------------------------

De dåligt ansedda dragen
blir till hydror:
hugger jag av ett huvud
dyker det upp två nya.

De förnekade får större kraft.
Ett sinnets terrorister.

------------------------------------

Prövar en annan väg:
att försöka sluta ljuga
för mig själv.

Det är inte vägen till Shangri-La.

Kanske är det ännu en lögn.

Inte blir jag lycklig.

Det finns så mycket
som är svårt
att acceptera.

Ändå

är det bättre.